Honung har alltid varit attraktiv för människan och troligen även för människans förfäder. Det finns uppteckningar om honungsskördande aktiviteter sedan slutet av istiden för 10 000 år sedan.1 Skörden av honung från vilda bisuperorganismer resulterade nästan alltid i deras död. Så sent som på 1900-talet kvävdes fortfarande bisuperorganismer i halmkupor när man skulle skörda honungen. Modern biodling har gjort det möjligt att skörda honung utan att orsaka bisuperorganismens omedelbara död men hur påverkas honungsbiet egentligen av honungsskörden?
Binas natur
I miljontals år har honungsbiet tillverkat, lagrat och förbrukat honung.1
Blomnektar blir honung
Blomnektar förvandlas av bina till honung. Nektarn blandas med binas saliv som utsöndras från binas fodersaftkörtlar och innehåller speciella enzymer.1,2,3 Processen börjar redan på vägen tillbaka från blommorna. I kupan lämnar dragbina nektarn till de bin som arbetar inne i kupan och som tillsätter ännu mer enzymer. Dessa enzymer är viktiga i tillverkningsprocessen av honungen genom att de bryter ner stärkelsen och sackarosen från växter till enklare sockerarter.1,3 Nektardroppen bearbetas i binas mundelar i minst 20 minuter innan den hamnar i en honungscell.1,3 Nektarn innehåller mycket vatten (upp till 70 procent) men efter behandlingen i binas mundelar har vattenhalten redan minskat till 40 procent.1 I honungscellerna värms den till 35ºC och ventileras ytterligare tills vattenhalten har sjunkit under 20 procent.1,2 När honungen är mogen för långlagring täcks cellen med ett tunt vaxlock.1,2,3
Bina kan även tillverka honung från honungsdagg, ett sockerrikt sekret som utsöndras av olika slags bladlöss. Även fruktsaft eller andra söta vätskor kan vara råvaror till honung.
Honungen används främst som värmebränsle2 i yngelrummet på sommaren (där temperaturen hålls vid 35ºC) och i vinterklotet på vintern (där temperaturen hålls omkring 25ºC runt drottningen). Bina omvandlar även honung till fodersaft när det är brist på färsk nektar (tidigt på våren innan blomsäsongen börjar eller mitt på sommaren när vädret påverkar nektardraget).1
Honungförråd – Uppdelning av biboet
Medan honungen oftast förvaras ”på vinden”, det vill säga i den översta delen av vaxkakorna samt på biboets sidor, vårdas drottningen och ynglen i hjärtat av boet. Den nedersta delen av vaxkakorna byggs efter behov och används mest som mötesplats. Där lastar dragbina av sin last och där kommunicerar bina bland annat genom dans för att till exempel anvisa bra nektarområden och rekrytera medarbetare till speciella sysslor.2,3
Hur mycket utrymme som används för honungen och ynglet varierar under hela säsongen. Bina hittar en balans. När de anser att förrådet är fullt minskar de insamlingen av nektar och får möjlighet att ägna mer tid åt andra viktiga sysslor såsom putsbeteende (när bina hjälper varandra att bortföra och oskadliggöra parasiter, inklusive varroakvalster) och skötsel av boet.
Honung, mer än bara flytande socker
Raffinerad socker upplöst i vatten är kaloririk men innehåller enbart sackaros – en disackarid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är bundna till varandra.
Honung är lika kaloririk men innehåller många olika sockerarter i skiftande proportioner beroende på vilka blommor som nektarn kommer ifrån.1 De olika sockerarterna är framför allt monosackarider (glukos/dextros och fruktos, cirka 70%), disackarider ((maltos, sackaros med mera, mindre än 10%) och även trisackarider och högre sockerarter (cirka 1,5%)1. Resten utgörs av mindre än 20 procent vatten.
Men honung är mer än bara rik på kalorier, den innehåller också näring i form av vitaminer, mineraler, kolin, aldehyder, fenolsyror, flavonoider, aminosyror och andra syror i varierande proportioner beroende på vilka växter nektarn kommer ifrån. Honung innehåller även enzymer och välgörande mjölksyrabakterier4 som kommer från binas körtlar. Alla dessa mikrosubstanser ger honungen dess antioxidant-, antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper och skyddar binas livsmedel (honung och bibröd)5 men även själva bisuperorganismen mot sjukdomar.6,7,8,9 Även honungens låga pH-värde har en antibakteriell funktion.
Därför ska du lämna honung till honungsbiet
En varierad och näringsrik diet (det vill säga pollen och honung som har samlats av bina från olika sorters blommor) förbättrar binas försvar och påverkar deras hälsa på ett positivt sätt.10,11
Inget kolhydratpreparat är likvärdigt binas naturliga mat – honung – och en kronisk användning av dessa försvagar bina, säsong efter säsong.12,13 Att lämna honung till honungsbina är därför ett av stegen för att få friskare bin.
För mer information läs även om binas diet och bihälsa.
Nackdelar med honungsskörd
Värmen och lukten (det som J. Thür kallar för kupvärmeluktbindning) försvinner ur kupan varje gång man lyfter bort taket för att tillsätta eller ta bort skattlådor, skattramar eller foderlåda. Detta ökar stressen hos bina som måste jobba hårt för att få tillbaka rätt temperatur i yngelrummet.
En annan nackdel med att öppna kupan och förlora värmen är att upprepade låga temperaturer i yngelrummet gynnar sjukdomar och parasiter som kalkyngel14 och varroakvalstret15 som då får lättare att utveckla sig. Nedkylning under puppstadiet kan även påverka utvecklingen av deras hjärna och därmed deras beteendeprestanda som vuxna, såsom minne, danskommunikation och luktinlärning.16,17
Genom att installera tomma skattlådor ovanpå bikupan utnyttjas binas drift att vilja ha “vinden” fylld med honung som fodersäkerhet. På så sätt stimuleras honungsbiet att prioritera tillverkning av honung vilket kan ha som följd att mindre resurser ägnas åt andra viktiga sysslor.
Om vinterförrådet tas ifrån bina behöver det ersättas med sockerlösning vilket innebär extra arbete för biodlaren och en näringsfattig diet för bina.12,13 Varje manipulation vid både honungsskörd och vinterfodring ökar vidare risken för att bisuperoganismerna stjäl honungen från varandra, så kallat röveri, som i sin tur ökar risken för överföring av parasiter och sjukdomar och kan leda till att utsatta bisuperorganismerna dör.
Bina producerar inget ’överskott’ av honung
Honungsförrådet är bisuperorganismens försäkring mot framtida dåliga foderförhållanden. Det som inte används på vintern kan komma till nytta året därpå om sommarvädret inte tillåter tillräckligt bra nektardrag (vid torka eller regniga somrar). Honungsförrådet som byggs upp före svärmningen är avsett för nästa generation då det är avkomman som ärver det.
Den enda honungen som kan skördas utan att negativt påverkar bisuperorganismen som den tillhör till är den som tas från en bisuperorganism som har dött på ett naturligt sätt, till exempel vid vinterförlust.
Honungsbiföreningen är medveten om att många hobbybiodlare väljer att hålla bin i hopp om att få lite honung i gengäld. Honungsbiföreningen utmanar dock sina medlemmar att hitta alternativ för att skörda honung med minimala ingrepp och alltså med minimala negativa effekter för bina.
Tillbaka till Biprodukter.
Källor:
-
- Crane, Eva; Honung, Natur och Kultur. (1985)
- Tautz, Jürgen; The Buzz about Bees, Biology of a Superorganism (2008)
- Seeley, Thomas D.; The Wisdom of the Hive: the social physiology of Honey Bee Colonies (1995)
- Olofsson T.C.; Vasquez A.; Detection and Identification of a novel lactic acid bacterial flora within the honey stomach of the honeybee Apis mellifera. Curr Microbiol. 2008 Oct;57(4):356-63.
- Vasquez A.; Olofsson T.C.; The lactic acid bacteria involved in the production of bee pollen and beebread; July 2009 Journal of Apicultural Research 48(3):189-195
- Salman S.M., Saleh G.; Fructophilic lactic acid bacteria symbionts in honeybees – a key role to antimicrobial activities, IOSR Journal of Pharmacy and Biological Sciences 13 (1) (2018) 58-62.
- Lamei, Sepideh et al. ”The secretome of honey bee-specific lactic acid bacteria inhibits Paenibacillus larvae growth”. Journal of Apicultural Research. 2019, 58(3). 405-412.
- Niode N., Salaki C., Rumokoy L., Tallei T.; (2020). Lactic Acid Bacteria from Honey Bees Digestive Tract and Their Potential as Probiotics. 10.2991/absr.k.200513.041.
- Mao W., Schuler M. A., Berenbaum M. R. (2013) Honey constituents up-regulate detoxification and immunity genes in the western honey bee Apis mellifera. Proc.Natl. Acad. Sci. USA 110, 8842–8846.
- Alaux C, Ducloz F, Crauser D, Le Conte Y. 2010. Diet effects on honeybee immunocompetence. Biology Letters 6: 562-565.
- Branchiccela, B., Castelli, L., Corona, M. et al. Impact of nutritional stress on the honeybee colony health. Sci Rep 9, 10156 (2019).
- Wheeler M., Robinson G. (2014). Diet-dependent gene expression in honey bees: Honey vs. sucrose or high fructose corn syrup. Scientific reports. 4. 5726.
- Papežíková I, Palíková M, Syrová E, Zachová A, Somerlíková K, Kováčová V, Pecková L. Effect of Feeding Honey Bee (Apis mellifera Hymenoptera: Apidae) Colonies With Honey, Sugar Solution, Inverted Sugar, and Wheat Starch Syrup on Nosematosis Prevalence and Intensity. J Econ Entomol. 2020 Feb 8;113(1):26-33.
- Flores JM, Ruiz JA, Ruz JM, Puerta F., Bustos M., et al.. Effect of temperature and humidity of sealed brood on chalkbrood development under controlled conditions. Apidologie, Springer Verlag, 1996, 27 (4), pp.185-192.
- Le Conte Y, Arnold G, Desenfan P. (1990). Influence of Brood Temperature and Hygrometry Variations on the Development of the Honey Bee Ectoparasite Varroa jacobsoni (Mesostigmata: Varroidae). Environmental Entomology. 19. 1780-1785. 10.1093/ee/19.6.1780.
- Tautz J., Maier S., Groh C., Rössler W., Brockmann A. (2003) Behavioral performance in adult honey bees is influenced by the temperature experienced during their pupal development, Proceedings of the National Academy of Sciences, 100, 7343–7347.
- Groh C., Tautz J., Rössler W. (2004) Synaptic organization in the adult honey bee brain is influenced by brood-temperature control during pupal development, Proceedings of the National Academy of Sciences, Mar 2004, 101 (12) 4268-4273