Biodling

Den stora majoriteten av honungsbin lever idag hos biodlare. Hur bivänligt och hållbart bina har det beror alltså först och främst på biodlingen. Genom att konsekvent anpassa dina metoder till ny kunskap har du som biodlare den enastående möjligheten att utan omvägar ge bina så bra villkor som möjligt. Du kan få förstahandsupplevelser av hur bina frodas samtidigt som du bidrar till en hållbar framtid.

Bivänligt är för bina att få leva i enlighet med sin natur, dvs. under sådana förhållanden som bina är anpassade för genom evolutionen, se honungsbiets biologi.

Hållbart är att inte äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, dvs. att inte orsaka en försämring och om nödvändigt istället en förbättring.

Här kommer Honungsbiföreningen presentera grunden till en bivänlig och hållbar biodling i 13 delar. Del 1 handlar om avståndet mellan superorganismer och nästa del kommer publiceras här inom kort.

 

Del 1: avståndet mellan superorganismer

Binas natur:
En bisuperorganism är anpassad till att leva med stort avstånd till andra.1,2

Effekt:
I stort sett ingen felflygning av bin mellan olika superorganismer.3,4,5 Detta minskar smittspridningen och risken att en drottning inte hittar hem efter parningsflykten. Ett stort avstånd har visats att leda till en längre livslängd, högre honungsproduktion och färre Varroakvalster per bi.3,5 Den minskade smittspridningen är en förutsättning för utvecklingen av en hållbar relation mellan bina och deras sjukdomar och parasiter.6 För dig som biodlare innebär ett stort avstånd naturligtvis längre vägar.

Nackdelar med litet avstånd:
Betydande felflygning med smittspridning, reinvasion och högre angreppsgrad som följd.3,5 Den omfattande smittspridningen leder till att binas sjukdomar och parasiter blir allt mer skadliga.6

Praktiska tips:
Redan ett tiotal meters avstånd mellan bisuperorganismerna kan leda till en avsevärd förbättring.3,5 Låt dig inte begränsas av din tomt – optimalt är hundratals meter.1,2 Lantmäteriet ger dig kontaktuppgifter om markägaren vid uppgift av fastighetsbeteckningen som du hittar bl.a. på hitta.se. Bikupor kan exempelvis spridas ut längs en väg eller promenadstråk. Om du vill göra ännu mer kan du skapa tydliga visuella skillnader mellan dina bikupor och uppställningsplatser: olika material, form, färg och mönster samt höjd, väderstreck och vegetation.

 

Källor:

    1. T.D. Seeley, Honey bees of the Arnot Forest: a population of feral colonies persisting with Varroa destructor in the northeastern United States, Apidologie 38, 19–29 (2007)
    2. P.L. Kohl, B. Rutschmann, The neglected bee trees: European beech forests as a home for feral honey bee colonies. PeerJ 6:e4602 (2018)
    3. T.D. Seeley, M.L. Smith, Crowding honeybee colonies in apiaries can increase their vulnerability to the deadly ectoparasite Varroa destructor, Apidologie 46(6), 716–727 (2015)
    4. R.W. Currie, S.C. Jay, Drifting behaviour of drone honey bees (Apis mellifera L.) in commercial apiaries, Journal of Apicultural Research 30(2), 61–68 (1991)
    5. T.L. Dynes m.fl., Reduced density and visually complex apiaries reduce parasite load and promote honey production and overwintering survival in honey bees. PLoS ONE 14(5):e0216286 (2019)
    6. I. Fries, S. Camazine, Implications of horizontal and vertical pathogen transmission for honey bee epidemiology, Apidologie 32(3), 199–214 (2001)